I ljuset fr?n min lykta

ser jag skuggan utav sorg,

dr?mmar som har slocknat

ifr?n ett liv som haft sin tid.

Inte kan jag st? och se p?

d? vi flyr,

verklighet och sanningar

d?r moralen ?r fantasi.



Det ?r ju du sj?lv som v?ljer,

det ?r ju du sj?lv som sv?ljer,

deras sagor och l?gner och fj?sk.



?r det sant att ?ven de som talar

h?gt starkt och r?tt

planterar d?da blommor?

D? kan det inte vara l?tt

f?r m?nniskan att tro

p? Gud att han ?r stor,

n?r tystnaden breder ut sig

i huset d?r hon bor.



Det ?r ju du sj?lv som v?ljer,

det ?r ju du sj?lv som sv?ljer,

deras sagor och l?gner och fj?sk.



Kung Bore ?r d?d

och v?ren, den nyvalde

?r folkets hj?lte.

Visioner f?ds

och det ?r dags att befolka

sina massiva luftslott.

Livets panorama,

hallucination, jag har

l?ngtat n?got s? gr?nsl?st.

Ge mig evig insyn

in i dr?mmarnas land,

f?rst d? blir jag lycklig